URLADDNING

tara

EN LITEN PAUS..

Efter helgens ”grand prix” på Gmbk, så har vi tagit det lite lugnt.. Någons slags urladdning kom efter två helgers intensiva tävlande. Har hamnat i en liten svacka och har en dipp i suget på att träna. Vet inte riktigt varför men det är nog en kombination av en känsla av att inte lyckas trots att man kämpar så förbannat hela tiden, för mycket stress, för lite sömn och att hösten har gjort sig till känna. Jag gillar verkligen inte vad som komma skall; mörker, kyla, blåst och regn.. Allt bara känns grått och tråkigt..

Ibland önskar jag bara att kunna få saker och ting serverat på ett silverfat och inte alltid behöva kämpa för att nå målen. När kommer belöningen för allt slit liksom? När kommer jackpotten liksom? Lite allmänt less just nu bara, det vänder nog snart. Det där dåliga samvetet som tränger sig på också, men det är nog bara bra med några dagars vila för den lilla svarta också..

Förhoppningsvis hjälper helgens konferens/spa/rekreation i Varberg ihop med min kompanjon att ladda om batterierna och komma ikapp med allt som behöver göras i företaget som vi inte har hunnit. För det går ju bra, vilket är positivt men också stressande när saker kommer på efterkälken. Vill ju även komma igång mer mitt andra företag också.
Äta gott, dricka vin, power walk, relaxa på spa-avdelningen, spåna idéer, planera och strukturera mål och som avslutningen; en tur till Ullared för lite shopping – ja, det blir underbart 🙂
Tjejerna blir kvar i Göteborg, sådan tur att jag har snälla föräldrar som hjälper mig!

IMG_5511

LYDNAD GRAND PRIX..

Helgen som var så var det ju ”Grand Prix” på Gmbk och vi körde elitlydnaden på fredag kväll och sedan lägre sök på lördagen. En väldigt trevlig tillställning, med mycket publik, försäljare och liv & rörelse. Och vädret var ju fint också!

Lydnaden var delad i två ringar så att det skulle flyta på snabbare då det var 21 anmälda, och det är ju alltid kul med lite annat 🙂 Gruppmomenten gick sist. Vi hade startnummer 12 så vi hade en stund på oss.

Ring 1: fritt följ, zätat, inkallning & fjärr

– Fria följet började okej, men sedan i en halt där vi skulle göra helt om marsch så började Tara klia sig frenetiskt och jag fick ropa till så att hon bröt. Där tappade jag tyvärr lite av min gång och kände mig lite stressad, vilket gjorde att Tara tappade lite fokus. Lite detaljer behöver vi jobba på, samt mer störningsträning igen då hon tittade runt lite eftersom det hände så mycket på planerna runtomkring. Men trots allt så gick hon ändå rätt fint och vi belönades med en 8:a. Kanske lite snällt, men ibland får man vara glad för snälla betyg 🙂
– Zätat gick bra, nog det bästa på tävling även om det såklart finns saker att slipa på som lite snabbare ligg & sitt samt rakare skiften.. Men rätt skiften är ju vinst bara det, så som vi jobbat med detta 🙂 Betyg 8,5.
– Inkallningen gick så som den gör just nu.. Inte alls bra. Vet inte vad som hänt, men från att ha haft grymma ställanden så tar hon liksom inte i. Läggandet har alltid varit lite långsamt, det är en sak som jag har svårt att få Tara att göra snabbt.. Dessutom låg hon och nosade när jag gick ifrån henne. Något vi måste ta itu med. Betyg 7.
-Fjärr. Likaså här låg hon och nosade när jag gick. Det är bra att filma, så man kan se problem som uppstår. Men annars gjorde hon en riktigt fin fjärr, förutom det sista nedläggandet där jag fick ge ett extrakommando. Synd! Betyg 7.

Ring 2: rutan, dir.apport, vittring och metallhopp

– Rutan superfin, MEN… hon ligger och nosar när jag börjar gå.. Nosar så att hon börjar vrida sig. Där harklar jag mig och hon slutar.. Sen ett jättefint avslut.. Så surt! Detta har hänt under ett par träningstävlingar/tävlingar det sista, precis som att hon då tycker att hon kan passa på för matte säger inget.. Så massa träning på detta nu! Betyg 7,5
– Dir.apporten är jättebra, ett av hennes bästa moment nu.. Men tyvärr lite slarvigt gripande av apporten (något hon brukar göra bra). Betyg 8,5
– Vittringen.. Vad hände här liksom? Bra fart ut, superbra avsökning och snabbt rätt pinne. Men så griper hon den hafsigt så att den hänger och dinglar (och jag tänker; snälla tappa den inte nu). Sen gör hon ett omtag på vägen och dessutom lite tugg (?, hm det gjorde hon under en kort period förra året, men aldrig ngt mer). Sen sätter hon sig och precis när tävlingsledaren börjar säga ”ta apport”, så släpper hon den rätt ner på marken.. Betyg 5
– Metallhoppet är som den är. På tävling alltid långsammare gripande och lite sämre fart tillbaka. Men ändå lite bättre denna gång i alla fall. Vet inte riktigt hur jag sa komma tillrätta med det. Betyg 7,5

Gruppmomenten sist av allt..

Som alltid så tycker jag de är jobbiga. Hur lång tid ska det ta för att komma tillrätta med de mentala nerverna egentligen? Nu också lite extra jobbigt, då de skulle vara nära publiken och jag var nervös för att det skulle vara barn som skulle springa runt. Dessutom lång transportsträcka mellan sitt och platsen, där de andra belönade jättemycket. Jag måste ju hålla Tara stenhårt i bubblan, med väldigt lugn röstbelöning och absolut inget mer.

Men de gick superbra, dubbeltia 🙂

På det stora hela nöjd med tävlingen, men det är ju lite surt med de där småsakerna nu när helheten börjar kännas stabilt och jag har en mycket bättre känsla på tävling.
Sen kväll blev det, vi var klara med prisutdelningen runt 22 och vi slutade 7:a med 248,5 poäng. Så nära men ändå så långt ifrån 😉

tarasök

LÄGRE SÖK..

Det blev inte så många timmars sömn då vi hade samling kl 07.15. Rätt onödigt tidigt för oss lägre ekipage då vi inte skulle göra något alls förrän runt kl 10.00.. Men, men fick titta på lite lydnad för elitsök- & spårekipagen.

De skulle hämta upp oss vid klubbstugan, men där blev det tydligen någon miss för det kom en bil och sa att det var dags för första lägrehunden. Tydligen 3 av lägre ekipagen följt med när högre körde och de tre (däribland vi) resterande var vid klubbstugan.. Jaja, det löste ju sig ändå..

Vi hade startnummer 5 och jag hade absolut ingen aning hur det skulle gå. Tyvärr hade vi inte fått till någon sökträning den senaste tiden då det varit svårt att få ihop folk. Vi fick iaf till ett pass i onsdags, då vi var tre personer, men jag vet inte om det var bra eller dåligt för oss. En övertaggad liten svart som mest bara sprang utan att koppla på nosen och så blindade ??? hon två gånger. Första gången någonsin och så märkligt.
Bra kanske för att hon springa av sig, dåligt för att hon blindade och jag hade det med mig på tävlingen.

Vår tur och vi gick in. Skickade henne först till vänster hörn. Ja riktigt rakt var det ju inte. Men ok.. Sen drog hon framåt och kom tillbaka med rullen i mun. Påviskopplet på och vi sprang ut till figgen som låg där. Lite tjat för att få henne med mig tillbaka till stigen istället för att gå till figgen. Sedan skickade jag henne åt höger hörn. Lite skall och lite grunt, så jag skickade om henne. Då sprang hon uppför berget och kommer ner igen. Där nere, på väg mot mig ser jag att hon tar rullen och jag tänker att fasen, det där är en blind. Så jag ignorerar det och skickar henne åt vänster. Lite skall men springer i full fart gör hon. Sedan skick åt höger igen och då kommer hon ner med rullen i mun igen. Så uppför det där hemska berget och sedär, en figge i en låda 🙂
Sen var det några dåliga skick som var grunda och med något skall.. Ser att 100 metersskylten närmar sig och jag misstänker ju att den sista figgen ligger där ute. Så jag skickar om & om henne åt båda hållen. Och hon går ut, i varierande djup Det kommer lite skall och jag frågar hur lång tid det är kvar. En minut sa de. Känns hopplöst, men skickar henne en gång till åt vänster. Och då, precis i sista stund så kommer hon med rullen i mun och därmed sista figgen hittad.

Slut, och jag undrade om vi skulle gå något betyg med tanke på hur mycket det strulade. Men vi fick 5 – 5 och domarna undrade om jag inte hade sett att hon kommit med rullen 3 gånger. Vilket jag ju inte hade (eller jo den gången där nere, men det sa jag ju inte). Hon hade alltså varit hos den sista figgen vid första skicket och haft rullen, men släppt den precis vid ett krön innan hon kom till mig, som jag ju inte såg.. Inte konstigt att hon hade skällt och varit frustrerad där i slutet när jag skickade om henne på en hittad figge. Och sen, om jag hade gått med henne ut där jag trodde hon blindade, så hade vi sluppit massa tjafs. För hon hade nämligen varit hos figgen i lådan när jag skickade ut henne mot höger hörn..
Och vi hade antagligen fått lite bättre betyg också.. Men pågrund av mattes bristande tävlingsrutin och erfarenhet så blev det alltså inte så. Och hade vi fått den där blindmarkeringarna i onsdags så hade jag säkert följt med henne ut.. Lita på hunden, är det inte så det är sagt 😉
Men sen så ska hon ju markera hos figgen och inte så långt ifrån och hon ska ju hålla kvar rullen tills hon kommer till mig. Ja, vi har lite att träna på, men efter söndagens sökträning (äntligen) så fick vi lite nya tips som vi ska prova. Köra med lösrullar igen och testa att köra ett upplet innan för att se om hon är lite mer sansad i söket 🙂

Jaja, vi körde lydnaden i alla fall och jag tyckte inte hon kändes helt fokuserad eller med mig. Verkade lite seg. Men domarna tyckte tydligen annorlunda för hon fick bättre betyg än som det kändes.. 9 – 8,5 i fria följet, 8 – 8 i framförgåendet (lite synd att hon stretade på första sträckan och inte ställde sig rakt, när hon har gått jättefint på träning). Läggandet var riktigt långsamt tycker jag, 8-8. Inkallning lite segt avslut; 9 – 9,5. Krypet som krånglat under en period, där skällde hon i nedläggandet men sen kröp hon fint.. 5 – 8 (snäll domare som gav en åttan). Apportering 9 – 10 och hoppet 10 – 10.

Budföringen efter en stunds vila och det har vi faktiskt inte gjort sen i våras. Men inte hade hon glömt, snarare tvärtom 😉 Ganska övertaggad som gav både startskall och som skällde när hon kom till mottagaren. Annars fint och det gick så satans fort, undra om hon hade några tassar i marken överhuvudtaget 😉 Betyg 7 -7

Återstod bara platsliggningen och hundarna skulle återigen ligga mot publiken. Och det var mycket folk, därav ett barn som satt i en stol framför mig och jag bara hoppades att han inte skulle kasta sig ur stolen och springa runt. Tara tycker att barn är läskiga, även om det blir bättre och bättre. Alltså det är nästan mer nervöst att stå framme och se hunden än att vara gömd..
Men det gick superbra, hon låg stabilt och fick 10 – 10 i betyg..

Vi slutade på en 5:e plats med godkänt resultat på 421,5 poäng. Får vi ”bara” till söket så ska det inte vara några problem med en uppflyttning…
Men jag är nöjd ändå, fick nyttjat en gratistävling och vi samlar erfarenhet under tiden 🙂

tara5

bonnie6

 

Camilla Skrivet av: